Soffbord har varit en av de saker som jag funderat mycket på i vår inredning, det blir ju oundvikligen det som man samlas runt i vardagsrummet och därför något jag personligen lägger mycket vikt på. Jag har i månader letat igenom både gamla och nya varianter, på auktion, blocket och världen, men helt enkelt inte hittat något som kändes riktigt rätt. Sista dagen på landet så smet jag runt i ladorna och letade efter något, och min blick fastnade på plankan nedan. Kan ni se den där, på bilden till höger, liggandes ovanpå bjälkarna? Tillsammans med pojkvännen, mamma och pappa så fick vi ner bjässen (plankan är säkert 100 år gammal och 7 cm tjock, så den var inte lätt kan jag meddela), och placerade den på bockar. Patinan på den var verkligen helt fantasisk, men den hade också 100 år gammalt damm som låg tjockt, så även om det gjorde lite ont i hjärtat så fick plankan sig en omgång med tvätt. Det är alltid svårt att köpa/göra soffbord när man inte är på plats och kan fundera vad som fungerar bäst på plats tillsammans med soffan, så denna gång blev det en gissningslek. Eftersom vi letat efter ett längre men smalare soffbord för att passa möbleringen i lägenheten så var ju detta ett perfekt alternativ, och för att det inte skulle bli för litet eller för mesigt så satsade vi på hela 160 cm i längd. Jag tejpade upp storleken och pojkvännen sågade, och det blev också två ben som fick bli 30 cm höga av samma planka. Efter dessa delar så fanns det också en ordentlig bit kvar, så det var verkligen en enorm planka till att börja med. När delarna var utsågade och slipade så fick den ligga i solen och torka till en stund, och framåt kvällen så smet jag dit för att ge den en omgång med linolja. Jag har nog aldrig sett trä suga upp olja på det sättet förut, plankan var enormt torr och tillslut var det bara att hälla olja på den tills den inte tog upp mer. Linolja alltså, vilken doft! Hela vår lägenhet har doftat av linolja i flera veckor nu, och jag önskar verkligen att det aldrig skulle sluta. Väl hemma så monterade vi ihop delarna till det perfekta soffbordet jag sett framför mig, och betsade det i en mörkare nyans. Högst upp kan ni se slutresultatet, och jag lovar att fler bilder kommer landa in också. Så härligt att ha en bit från landet här hemma hos oss, och jag hoppas att du, farmor (som jag ju vet är en av mina mest trogna läsare!), inte blir alldeles för upprörd över mitt lilla projekt :)